
En packlista för husvagn är egentligen en viktbudget. Kastrullerna och badlakanen sköter sig själva, men vagnens lastvikt, kultrycket på dragkroken och gasolflaskans placering är sådant som avgör om ekipaget går stabilt eller börjar slingra vid första omkörningen. Här är checklistan sorterad efter det som faktiskt kan gå fel, med Transportstyrelsens vikt- och körkortsregler, gasolanvisningarna från Myndigheten för civilt försvar och tillverkarens egna instruktioner som grund.
Räkna vikten innan du packar en enda kasse
Det första talet är körkortet. Med behörighet B får du dra ett släp med en totalvikt på högst 750 kilo, eller ett tyngre släp så länge bilens och släpets sammanlagda totalvikt stannar på högst 3 500 kilo, enligt Transportstyrelsens sida om personbil med släp.
Sedan skiljer sig de två stegen uppåt åt på ett sätt som är lätt att blanda ihop, eftersom båda talen ser ut som en gräns för husvagnen. Det är de inte. Utökad B, alltså B96, sätter taket vid 4 250 kilo för bilens och släpets sammanlagda totalvikt. BE mäter i stället bara vagnen: släpvagnens totalvikt får vara högst 3 500 kilo, och bilen högst 3 500 kilo. Vilken storhet talet avser är alltså skillnaden mellan de två behörigheterna. Vi har gått igenom hela regelverket, inklusive hastigheterna, i guiden om körkort, vikt och hastighet.
Sist kommer den siffra som packlistan faktiskt äter av. Lastvikten är skillnaden mellan vagnens faktiska vikt och dess totalvikt, och den är mindre än många tror. I Kabes instruktionsbok för 2026 års husvagnar (RM2026-1 SE), som finns tillsammans med de övriga i Kabes arkiv över instruktionsböcker, står en detalj värd att läsa två gånger: utrustning som monterats efter att vagnen lämnade fabriken räknas som last, även när den känns som en del av vagnen. En extra gasoltub och ett större batteri är alltså inte vagn, det är packning, och de äter av samma budget som maten och kläderna.
Fördela lasten lågt, jämnt och nära hjulaxeln
Var tyngden hamnar spelar större roll än hur mycket den väger. Kabes instruktionsbok ger fem anvisningar för lastningen, och de går att följa på tio minuter:
- Placera tung last på golvet nära hjulaxeln.
- Fördela lasten jämnt mellan höger och vänster sida.
- Placera endast lätt last i överskåpen.
- Säkra lasten så att den inte kan förskjutas under färd.
- Var uppmärksam på kultrycket när du placerar lasten.
Den femte punkten är den som gör de fyra första begripliga. Last framför hjulaxeln ökar kultrycket, last bakom axeln minskar det. Ett förtält som läggs längst bak för att det får plats där kan alltså lätta på dragkroken och göra vagnen slingrig, trots att den totala vikten är oförändrad.
Skidfacket bär en gräns som är lätt att missa, eftersom den sällan syns någon annanstans än i instruktionsboken. Kabe anger max 25 kilo utbredd last och max 10 kilo punktlast i den utdragbara lådan. En tiolitersdunk med vatten väger ensam tio kilo och ligger alltså på punktlastgränsen redan innan något annat lagts i lådan. Talen är konstruktionsberoende, så läs vad som gäller för just din modell.
Kultrycket har tre tak, och det lägsta gäller
Kultrycket är den tyngd husvagnen pressar ned på bilens dragkrok, och det är den enda uppgiften i hela packningen som du måste stämma av mot tre olika uppgifter samtidigt.
Det första är husvagnens eget tillåtna värde. Det andra är bilens. Kabe formulerar det utan omsvep: både husvagn och dragfordon har en maximalt tillåten belastning på dragkroken, och det statiska kultrycket får inte överskrida den. Det tredje är dragkroken själv. Dragkrokstillverkaren Brink beskriver att värdet står på själva dragkroken, ofta angivet som Max. Vertical Load. De tre är dock inte oberoende av varandra: Brink påpekar i samma svar att kultrycket bestäms av biltillverkaren, med hänsyn till bilens effekt och konstruktion, så krokens siffra speglar normalt bilens. Det du ska göra är ändå detsamma, alltså leta rätt på alla tre och hålla dig under det lägsta av dem, inte räkna ut ett genomsnitt och inte lita på en tumregel du hittar i ett forum.
Här finns en detalj som förvånar de flesta, och som är skälet till att du inte kan slå upp svaret hos myndigheten. På sin egen sida om dragkrok skriver Transportstyrelsen att uppgifter om kopplingsanordning inte ska anges i CoC-dokumentet för en personbil eller lätt lastbil, och att myndigheten av den anledningen saknar motsvarande information. Uppgiften finns alltså varken i registreringsbeviset eller i Transportstyrelsens e-tjänster om fordonsuppgifter. Bilens instruktionsbok, dragkrokens skylt och husvagnens dokument är de tre ställen där svaret faktiskt står. Registreringsbeviset bär däremot den andra halvan av frågan, alltså hur tung släpvagn bilen får dra.
Kopplingen: sju kontroller som tar tre minuter

Transportstyrelsen har en egen checklista för sammankopplingen, och den bygger på ett enkelt slutbesked: kontrollera att kulan har gått in i handsken, kulan får inte synas. Kabe kompletterar med att kopplingsindikatorns gröna markering ska vara synlig.
- Kulan är helt inne i kulhandsken och syns inte.
- Säkerhetsvajern sitter i dragkrokens ögla eller hål. Lägg den inte runt kulhalsen om det finns en ögla att fästa den i, säger både Transportstyrelsen och Kabe.
- En avtagbar kula är rätt fastsatt i bilen. Kabe anger dessutom att det är förbjudet att koppla vagnen till en dragkula som inte är vridsäkrad.
- Elkontakten är ansluten och kabeln ligger så att den inte kläms.
- Broms-, positions-, körriktnings- och nummerskyltsbelysning fungerar.
- Släpvagnens parkeringsbroms är lossad.
- Backspeglarna är rätt inställda och räcker förbi vagnens bredd.
En detalj till om kulan, och den går på tvärs mot instinkten att smörja allt som rör sig. Kabes vagnar har en friktionskoppling, alltså en kulkoppling vars belägg klämmer om dragkulan och dämpar sidosvängningar. Därför skriver tillverkaren att dragkulan ska vara måttriktig, oskadad, ren och fettfri, att friktionskopplingen måste hållas helt fri från fett i kulskålarna, och att en infettad dragkula försämrar stabiliseringsfunktionen väsentligt. Övriga rörliga delar smörjs däremot regelbundet. Har din vagn en annan typ av koppling gäller den kopplingens egen anvisning, så läs den innan du tar fram fettet eller trasan.
Stödbenen stabiliserar, de lyfter inte
Det här är lätt att göra fel, och tillverkaren besvarar det ordagrant i instruktionsboken. Stödbenen är enligt Kabe endast avsedda att stabilisera husvagnen. De är inte avsedda för att lyfta vagnen eller justera dess läge, och de får varken användas tillsammans med en domkraft eller i stället för en domkraft.
Ordningen spelar alltså roll. Först ställer du vagnen horisontellt i både sidled och längsled, och därefter vevar du ned stödbenen mot ett underlag som bär. Att veva ned ett stödben på den låga sidan för att räta upp vagnen är att använda benet som domkraft. Vid uppställningen är det två andra saker som håller vagnen på plats: Kabe anger att parkeringsbromsen ska vara helt åtdragen vid all parkering och uppställning i backe, och att du som vana alltid ska lägga stoppklossar bakom hjulen som extra säkerhetsanordning. Underlagsplattor och stoppklossar är därför lika mycket säkerhetsutrustning som bekvämlighet, och de hör hemma i grundutrustningen tillsammans med förtält och markis.
Hjulbytet är ett eget moment med en egen varning, och den är den skarpaste formuleringen i hela instruktionsboken. Kabe anger att domkraften placeras nära det hjul som ska bytas, antingen under rambalken bakom hjulaxeln eller under hjulaxeln. Sedan följer varningen ordagrant: det är absolut förbjudet att vistas under husvagnen eller gå in i husvagnen medan den vilar på en domkraft, och en upphissad vagn ska vila på pallbockar. Pallbockarna är alltså inte ett tillbehör för den noggranne utan det som ska bära vagnen så fort någon behöver komma åt den. Ta med dem, och lägg parkeringsbromsen an innan du lossar en enda hjulbult.
Passa på att titta på däcken medan du står där. Kabe rekommenderar däckbyte efter ungefär fem år oavsett slitage, eftersom gummit torkar och spricker, och att hjulbultarna efterdras efter 50 till 200 kilometers körning. En husvagn som rullar två veckor om året hinner sällan slita ut ett däck, men den hinner åldra det.
Gasolen packas efter myndighetens anvisning
Gasol är den del av packningen som har en egen myndighet, och den heter numera något annat än många tror. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bytte den 1 januari 2026 namn till Myndigheten för civilt försvar, och myndighetens gamla webbadress leder i dag vidare till den nya. Innehållet är detsamma, men söker du efter råden på egen hand är det den nya adressen som gäller.
Myndigheten anger att gasolbehållare i husvagnar och husbilar bör förvaras stående i ett avskilt utrymme som är ventilerat till det fria, alltså i gasolkofferten och inte i ett garderobsskåp. Skälet syns i gasens egenskaper: gasol är ungefär 1,5 gånger tyngre än luft och sjunker mot golvet vid ett läckage, vilket är precis vad ventilationen nedåt i kofferten är till för.
Här går två anvisningar isär, och det är värt att veta om båda. Myndigheten skriver att du bör kontrollera tätheten vid behållarbyte eller minst vartannat år. Kabe kräver i sin instruktionsbok för 2026 att gasolsystemet täthetsprovas av fackman årligen, utöver din egen kontroll med läckindikatorn. Den kontrollen ska enligt Kabe göras dagligen och vid byte av gasolflaska, alltså inte bara när flaskan byts. Den tar tio sekunder: tryck ned indikatorns reglage när alla gasolförbrukare är stängda, och syns det bubblor i vätskan läcker systemet. Tillverkarens krav är alltså strängare än myndighetens miniminivå. Väljer du en nivå att följa, välj den strängare.
Slangarna åldras av väder och solstrålning och ska kontrolleras inför varje säsong genom att böjas. Uppstår sprickor ska slangen bytas. Här går anvisningarna isär på samma sätt som ovan, och samma princip gäller: myndigheten anger inget fast bytesintervall, men Kabe gör det. Instruktionsboken kräver att gasolslangarna kontrolleras en gång per år och att en slang som är fem år gammal, skadad eller har torrsprickor ska bytas, oavsett hur hel den ser ut. Tillverkningsåret står tryckt på slangen, så du kan läsa av åldern direkt, och själva bytet ska enligt Kabe utföras av fackman. Gå alltså efter kalendern och skicket, inte efter skicket ensamt. Använd bara slang avsedd för gasol och fäst den med slangklämma. Läcksökning kan du få hjälp med hos en husvagnsförsäljare, och vid kontrollbesiktning erbjuder de flesta besiktningsföretag en täthetskontroll av gasolanläggningen.
Två saker till hör hemma i packningen. Myndigheten rekommenderar minst en tvåkilos pulversläckare i vagnen, större i större vagnar. Gasvarnare är däremot inget lagkrav, men om du vill ha en pekas standarderna EN 50194 för gasol och EN 50291 för kolmonoxid ut som bra exempel, med påpekandet att en varnare som inte kalibreras ger falsk trygghet.
Under själva resan är regeln kort. Det är förbjudet att medföra öppen eld på bensinstationer och färjor, så alla gasolapparater ska släckas innan du tankar eller kör ombord, kylskåpets låga inräknad, och huvudventilen stängas före en bilfärja. Myndighetens anvisning tar alltså sikte på tankstället och färjan. Kabe går längre och anger i instruktionsboken att gasolflaskans huvudkran ska vara stängd under hela färden, vilket är den strängare och enklare regeln att hålla i huvudet.
Ingen får åka i husvagnen
Detta är den enskilt viktigaste uppgiften i hela texten, och på en semesterresa gäller den utan modifieringar. Ett fordon som kopplats till något annat motordrivet fordon än en buss eller ett terrängmotorfordon får användas för personbefordran bara om det godkänts vid en lämplighetsbesiktning, enligt 5 kap. 1 § 4 fordonsförordningen (2009:211). En husvagn bakom en personbil är precis det fallet, och en vanlig husvagn har inget sådant godkännande.
Undantagen finns, men de träffar inte semesterresan. Fordonsförordningens 5 kap. 2 § undantar dels tillfällig personbefordran vid räddningstjänst av en statlig myndighet eller en kommunal räddningstjänstorganisation, dels fordon kopplade till en traktor, och det senare bara för kortaste färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål. Det är alltså jordbruk och räddningstjänst, inte en resa till campingen.
Kvar finns Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2022:99, som tillåter kortare persontransporter i släpvagn i direkt samband med skolavslutning, karneval eller motsvarande. Det undantaget läses ofta som en allmän lågfartsregel, men föreskriftens 7 § ställer tio krav som ska vara uppfyllda samtidigt. Bland dem: fordonståget får föras i högst 20 kilometer i timmen och vägens högsta tillåtna hastighet får vara högst 70 kilometer i timmen, flaket ska ha ett hållfast skyddsräcke som hindrar att någon faller av, säten eller bänkar ska vara fastsatta på ett tillfredsställande sätt, det ska finnas ett kommunikationssystem som låter en passagerare påkalla förarens uppmärksamhet, föraren ska ha fyllt 21 år och ha haft körkort i minst två år, och Polismyndigheten ska ha underrättats om färdväg och tidpunkt innan transporten sker. Ingen av de tio beskriver en husvagn på väg till campingen. Alla åker i bilen, i bältade platser, och husvagnen står tom.
Sista rundan innan du vrider om nyckeln
När vikten är räknad, lasten fördelad och gasolen kontrollerad återstår en runda runt ekipaget. Den tar en minut och fångar det mesta som annars upptäcks efter tre mil.
- Stödbenen uppskruvade och veven ilagd.
- Stödhjulet upphissat och fixerat i färdriktningen.
- Takluckor och fönster stängda, gasolkofferten reglad.
- 230-voltskabeln urkopplad och intagen, trappsteget intaget.
- Kylskåpsdörren spärrad och all lös utrustning fastsatt.
- Däcktrycket kontrollerat enligt instruktionsboken.
Sedan gäller 80 kilometer i timmen för en bromsad husvagn, även där skylten säger mer. Det är inte en rekommendation utan en gräns, och den är samtidigt den hastighet där en jämnt lastad vagn med rätt kultryck faktiskt känns lugn att köra.
Vanliga frågor
Hur vet jag vilket kultryck min bil tål?
Uppgiften står i bilens instruktionsbok och på dragkrokens egen skylt, ofta angiven som Max. Vertical Load. Den står däremot inte i registreringsbeviset, eftersom ingen information om kopplingsanordning ska anges i CoC-dokumentet för en personbil eller lätt lastbil, och Transportstyrelsen därför saknar just den uppgiften. Däremot finns släpvagnsvikterna för ditt körkort i registreringsbeviset, under rubriken kopplingsanordning. Jämför bilens värde, dragkrokens värde och husvagnens tillåtna kultryck och håll dig under det lägsta av dem.
Får jag lasta husvagnen full om jag har B96?
Nej. B96 höjer taket för bilens och släpets sammanlagda totalvikt till 4 250 kilo, men vagnens egen totalvikt och bilens högsta släpvagnsvikt gäller fortfarande. Lastvikten, alltså skillnaden mellan vagnens faktiska vikt och dess totalvikt, är den gräns packningen faktiskt slår i först.
Räcker det att kontrollera gasolen en gång per säsong?
Nej. Kabe anger att du ska kontrollera gasolsystemet med läckindikatorn dagligen och vid byte av gasolflaska. Myndigheten för civilt försvar anger täthetskontroll vid behållarbyte eller minst vartannat år, medan Kabe kräver en årlig täthetsprovning av fackman. Slangarna kontrolleras en gång per år, och en slang som är fem år gammal, skadad eller har torrsprickor ska bytas av fackman även om den ser hel ut.
Kan barnen sitta i husvagnen på en kort sträcka?
Nej. Kravet på godkännande vid lämplighetsbesiktning gäller oavsett sträckans längd. Undantagen omfattar räddningstjänst, traktordragna fordon vid kortaste färd till en arbetsplats eller mellan en gårds ägor, och korta transporter vid skolavslutning eller karneval. Det sista undantaget kräver dessutom att tio villkor är uppfyllda samtidigt, bland annat högst 20 kilometer i timmen på en väg där högsta tillåtna hastighet är högst 70, skyddsräcke, fastsatta säten, förare som fyllt 21 år med minst två års körkort och en underrättelse till Polismyndigheten före färden. En semesterresa är inget av det.